Dec 10 • Martin Boye

Reflektion över Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur

Har den nya regelstrukturen nått ut till de som förväntas leva upp till den?

Bakgrund

Arbetsmiljöverkets regelverk och dess föreskrifter har haft samma struktur och logik sedan 1978-07-01. Tanken bakom föreskrifterna har varit att belysa arbetsmoment, område och branscher som var riskfyllda och utifrån det skapat föreskrifter som ska vara ramverk för att leva upp till AML 1977:1160. Denna tanken har varit god och fungerat relativt bra fram till 90-talet. Det som blev ohållbart var antalet föreskrifter att hålla reda på, som mest över hundra stycken. Under 2000 - talet reducerade man ner antal föreskrifter till sextiofyra stycken men ändå otroligt många att hålla koll på. Dessutom med utmaningen att det fanns dubbla och ibland trippla föreskrifter som hanterade samma typ av risk och arbetsmoment (klassikern fallrisk som återfanns på flera olika ställen i gamla strukturen). Det fanns även en del utmaningar med språkbruk och termer som ändrats och försvunnit med åren som gjorde den nya regelstrukturen både välbehövlig och logisk. 

Vad innebär den nya strukturen?

Det Arbetsmiljöverket har gjort är att man slagit ihop de tidigare sextiofyra föreskrifterna och skapat femton föreskrifter totalt. Med hopp om tydligare struktur och logik i förhållande till vilken eller vilka roller man har i arbetsmiljöarbetet. 

- Arbetsgivare
- Byggherre, projektör, BAS-P och/eller BAS-U
- Tillverkare, importör eller om du distribuerar vissa produkter

Utifrån dessa roller finns det föreskrifter som du måste leva upp till för att faktiskt kunna säkerställa att du följer Svensk arbetsmiljölagstiftning (se bild nedan). Det finns sedan 2014 och 2015 möjlighet för Arbetsmiljöverket att utställa sanktionsavgifter ( på vissa utställda krav som alltid specificeras i föreskriftstext ) på Arbetsgivare som inte lever upp till de ställda kraven i föreskrifterna. 

Hur har regeländringarna nått slutkund?

I min roll som föreläsare, utbildare och opinionsbildare inom HSE ( Health, safety and environment ) märker jag att många slutkunder ( alla företag, organisationer och verksamheter som är ålagda att följa arbetsmiljölagstiftningen ) inte har koll på att ändringar har gjorts och att nya referenser och föreskrifter gäller f.rom. årskiftet 2024/2025. 

Väldigt många verksamheter har trots att arbetsmiljöverket i god tid ( september 2023 ) gick ut med samtliga föreskrifter digitalt "valt" att inte uppdatera och göra jobbet med att migrera de nya kraven i sina rutiner, policydokument och arbetsbeskrivningar. Många hänvisar till att de inte varit medvetna eller fått information om att ändringarna ägt rum. 

Här är ett av många problem relaterat till ämnet arbetsmiljö och säkerhet och det är att många verksamheter tror att Arbetsmiljöverket har skyldighet att marknadsföra och skicka ut information om vilken lagstiftning som gäller och vilka ändringar som är gjorda. Så är inte fallet, den som har krav på sig att leva upp till lagstiftningen har också skyldigheten att säkerställa att man gör det. I det uppdraget ingår att hålla sig ajour med vad som gäller. I detta fallet innebär det att man minst besöker www.av.se en gång i månaden. Hade man gjort det hade man knappast kunnat undgå de ändringarna som är gjorda, tro mig!

"... det hade vi inte en aning om, vilken tur att du berättar det för oss"

Min slutsats är att slutkunden ( organisationer, kommuner, statliga och kommersiella arbetsgivare ) inte har fått till sig eller inhämtat informationen gällande den nya regelstrukturen och framförallt inte gjort det förebyggande arbetet som AML 1977:1160 ställer krav på. 

Behöver du också hjälp med att leva upp till de nya kraven och få verksamheten i takt med lagstiftning?

Hör av dig så tittar vi på ett upplägg som får er på rätt köl! 

Martin Boye
+46707-902191
martin.boye@qvality.se
Skapad med